Här ska vi nu diskutera alternativa sätt att anlägga enskilda avlopp, som tar tillvara på näringsämnen och återanvänder vattnet. Vi går igenom några olika alternativ som finns och hur de skiljer sig åt. Vilka fördelar och nackdelar finns med olika system. Vi visar också i detalj hur vi byggde vårt system med en damm, en grön vägg, en lång växtbädd och till sist en trädgårdsdamm som tillsammans renar vattnet och gör att vi kan använda det många gånger! Vi pratar också om mötet med kommunen och hur man kan tänka kring det. Tanken är att du ska bli mer nyfiken på ämnet och få ledtrådar till hur du ska hitta det system som passar din situation bäst. Alternativen är många och det finns inget enskilt svar som är det bästa.

Vad har avlopp med självhushåll att göra, kanske man kan fråga sig. Väldigt mycket faktiskt! Människan har genom årtusendena varit mer eller mindre bra på att ta hand om sitt eget avfall och se det för vad det är – en värdefull källa till näring som möjliggör ett viktigt kretslopp.

För oss har det alltid varit viktigt att ta vara på alla resurser vi har omkring oss och faktum är att förmågan att omvandla avfall till värdefulla resurser är väldigt uppenbar när det kommer till just avlopp.

Fosfor (P) är ett livsviktigt element och näringsämne som understöder livet i diverse livsprocesser, vårt DNA, växternas tillväxt, cellernas energitillförsel och uppbyggnad genom fotosyntes m.m. och är därför oumbärligt för vår existens.

Idag hänger stora delar av vår matproduktionen på tillförd fosfor som bryts i gruvor, vilka beräknas ta slut inom 50–100 år enligt vissa källor, men först om flera tusen år eller inte alls enligt andra. Det är svårt att sia om de exakta förråden av flera anledningar men de flesta experter verkar dock vara överens om att kostnaderna för gruvdrift och framställning av fosfor-gödsel kontinuerligt ökar. Framförallt så påverkar gruvdriften för att utvinna fosfor ekosystem runt om i världen negativt på många sätt.

Naturligt sett och i äldre tiders jordbruk var fosforn i konstant kretslopp och relativt lite läckte ut i haven. Sedan den gröna revolutionen har detta förändrats och idag har vi stora läckage av fosfor och kväve. Slutligen hamnar fosforn i sediment på havsbotten och på så vis är fosforns kretslopp mycket långsamt, 10-100 miljoner år, och anses därför vara en icke-förnybar resurs.

Oavsett brist eller inte på råvara, så finns det stora problem med eutrofiering (övergödning) av sjöar och hav, vilket gör det viktigt för oss att se över hur vi bäst använder fosfor. Dessutom är det osäkert hur länge vi kan fortsätta utvinna mineralisk fosfor ur gruvor på ett kostnadseffektivt sätt. Utvinningen utgör som sagt också ett hot mot ekosystemen.

Arnoud Passenier för ESPP nämner utvecklandet av en cirkulär ekonomi för näringsämnen som en del av lösningen. Bristen på fosfor, menar han, ger marknadsmöjligheter inom återvinning av t.ex. avloppsvatten.

Cordell, Drangert och White nämner även avföring och urin från djur och människor, som innehåller både fosfor och andra näringsämnen, och att vi bör ägna åt oss både effektivisering och återvinning av fosfor på olika sätt för att kunna skapa ett hållbart jordbruk.

För mer information om fosforns kretslopp vill vi rekommendera en video av Magnus Ehringer som du hittar här: https://www.youtube.com/watch?v=CYvbjh0gaEM

Dagar Groblad Author

About the instructor

Certifierad permakulturdesigner med passion för uppfinningar och nytänkande utanför boxen. Utbildad miljötekniker med stort intresse för vatten och avlopp samt biomimcry.